Feed aggregator

Många av er läsare frågar vad man ska äta efter träningen. Matvett reder ut varför återhämtning är viktigt och ger dig tips på hur du med hjälp av livsmedel får i dig det du behöver.  

<!--break-->

   Behöver jag äta ett återhämtningsmål? Om du tränar hårt och ofta bör du inom en timme efter avslutat pass fylla på med ett återhämtningsmål. Tränar du några gånger per vecka och har möjlighet att äta en lagad måltid inom en timme kan det räcka på motionsnivå. Är måltiden längre bort än en timme rekommenderas ett återhämtningsmål.   Varför behövs återhämtningsmål? Ju snabbare du tillför kroppen protein och kolhydrater efter avslutat pass desto snabbare går återhämtningen. Efter fysisk aktivitet kan man med hjälp av ett återhämtningsmål stoppa nedbrytningen av musklerna och istället gynna uppbyggnaden. Inlagringen av våra kolhydratlager (glykogenlager) är mest effektiva inom en timme efter avslutat pass. Att äta protein gynnar inlagringen av kolhydrater, inlagring av muskelprotein och vävnadsreparationer. Återhämtningsmål är extra viktigt om du tränar flera dagar i rad eller flera pass per dag.   Hur mycket och vad bör ett återhämtningsmål innehålla? En generell rekommendation är att ett återhämtningsmål ska innehålla 10-20 g protein och 1 g kolhydrater per kilo kroppsvikt. Som motionär räcker det i regel med 10 g protein för återhämtning.   Vad ska jag tänka på när jag väljer återhämtningsmål? För snabb återhämtning bör ett återhämtningsmål innehålla protein och kolhydrater. Snabba kolhydrater lämnar magsäcken snabbt och går ut i blodet vilket är gynnsamt för att återhämtningen ska ske snabbt, vilket är viktigt för dig som tränar hårt. Som motionär behöver inte kolhydraterna vara snabba. Innehåller målet mycket fett har det en bromsande effekt på magsäckstömningen och bör därför undvikas i detta sammanhang.   Behöver jag kosttillskott? Du kan i regel enkel tillgodose ditt proteinbehov via kosten vilket ofta brukar vara den makronutrient som man vill få i sig via kosttillskott. Det som talar till kosttillskottens fördel är att det är enkelt, och en snabb lösning om inte möjligheten till kylvaror finns. Ät mat i största möjliga mån, och se tillskotten som en snabb reservlösning.        Nedan följer exempel på återhämtningsmål som innehåller cirka 20 g protein och ca 60 gram kolhydrater, och skulle därmed passa någon som väger cirka 60 kg och som tränar hårt. Se förslagen som inspiration och justera mängderna utifrån dina egna behov.   Kvarg/Kesella med päron och russin (150g kesella, 1 päron, 1 dl russin) Energi: 371 kcal Protein: 21,5g Kolhydrater: 60,8g Fett: 1,9g     Lättmjölk med torkade aprikoser (5 dl mjölk, 70g aprikoser ca 1 dl) Energi: 367 kcal Protein: 20g Kolhydrater: 60g Fett: 2,8g     Riskakor med keso och banan  (4 riskakor 150g keso 1 banan) Energi: 403 kcal Protein: 22,2g Kolhydrater: 57,2g Fett: 4,5g     Keso med banan och juice (150 g keso 3 dl juice 1 banan) Energi: 375 kcal Protein: 20,8g Kolhydrater: 55,7g Fett: 6,8g    

 Här kan du läsa mer om återhämtning, och om återhämtningsdrycken Gainomax Recovery

Vill du läsa mer om återhämtning på en djupare nivå kan du läsa om proteinets betydelse här, och om kolhydraterna här.

Hej! Jag är en tjej på 17 år, jag väger 78 kilogram och är 162 centimeter lång, alltså har jag ett för högt BMI och jag är överviktig. Jag har druckit shakes i cirka en vecka nu, fem gånger om dagen, inte ätit någon fast föda, druckit tonvis med vatten och tränat mycket, nu funderar jag på att börja använda bantningspillret easyslim parallellt med shakes.
Kan detta på något sätt vara skadligt?

Hej!
Det är en mycket bra fråga du ställer! Det finns många med dig som undrar samma sak. Det här med bantning är ingen lätt sak och när man väl bestämt sig för att ta tag i sin övervikt vill man se snabba resultat. Men tyvärr är det så att alla bantningsmetoder, allt från shakes till piller till olika dieter, bara är tillfälliga lösningar. Visst, de ger ofta en snabb viktminskning, men ej bestående, och sedan när man återgår till att äta som man gjorde innan går de allra flesta upp alla sina kilon som man gått ner, och ofta ännu mer. Detta på grund av att man inte tagit tag i grundproblemet.

Att bara dricka shakes och ta piller kommer göra ditt energiintag mycket lågt och du kommer märka av det genom att du får mindre energi, tappar humöret, får svårt att koncentrera dig och inte kan tillgodogöra dig träningen på bästa sätt. Det bästa är att ställa sig frågan vad det var som ledde till övervikten från början? Det finns inga genvägar utan för att nå en bestående viktminskning handlar det om att ändra sina levnadsvanor.

Det bästa sättet är att sätta upp en realistisk målvikt som man vill nå och sedan nå dit långsamt. En hälsosam viktnedgång är ett halvt till ett kilogram i veckan, vilket betyder att man minskar sitt intag med 500-1000 kilokalorier per dag. Enkla och generella tips för att nå dit är att se över sina portionsstorlekar, fylla halva tallriken med grönsaker, bara ta en portion, ha vatten som måltidsdryck, begränsa intaget av godis, snacks, fika och dricka samt att välja magra mejeriprodukter. Välj gärna livsmedel med nyckelhålet, dessa innehåller mindre socker och fett men mer fiber. Familj och vänner är också mycket viktiga för att kunna nå sina mål, ta gärna hjälp av dem. Kanske kan ni tillsammans prova nya roliga recept eller träningsformer?

För att ta reda på lite mer om easyslim kollade jag hur det vetenskapliga underlaget ser ut för det här bantningspillret. Jag hittade inga studier där man testat pillret och kan därmed inte säga något om dess effekt på viktminskning. Istället kollade jag underlaget för varje ingrediens som easyslim innehåller och fann även då inget eller mycket tunt underlag.

Easyslim hävdar på deras hemsida att deras piller kommer att leda till en minskad aptit och en ökad ämnesomsättning. Vissa kryddor och örter kan höja ämnesomsättningen något men om detta gäller för just örten dragon som ingår i easyslim hittar jag inget om. På grund av det dåliga vetenskapliga underlaget skulle jag inte rekommendera att använda easyslim utan lägg då istället pengarna på träning och eller en konsultation med dietist.

Hoppas du fått svar på dina frågor!

Lycka till!

Besökare som läst denna artikel har också läst:

• Frukt och grönsaker vid fruktosmalabsorption?
• Ska jag äta de kalorier jag förbrukar vid träning?
• Vår 5-åring vill vara vegetarian, vad ska vi göra?
• Hur stor järndos kan man ta utan att riskera hälsan?

När vi jämför olika produkter gör vi det ofta per hundra gram. Det kan ibland bli lite missvisande eftersom vi inte alltid äter hundra gram av ett livsmedel på en gång. Hur ofta har du tex 10 skivor ( 100 gram) ost på mackan? Det kan därför vara mer intressant och relevant att jämföra en del livsmedel per portion för att få en uppfattning om dess innehåll av näring. 
Matvett har här jämfört olika ostpålägg: keso, hårdost, cream cheese och mjukost ( smältost).

  

<!--break-->

 Av nedan jämförda ostsorter finns det på marknaden många olika smaker och i olika fetthalter. För enkelhetens skull görs denna jämförelse med två olika fetthalter per sort, och alla naturella. Därför kanske inte just den sorten du använder finns representerad, men troligen en snarlik.

Hårdost :
 Den absolut populäraste av ostsorterna i Sverige, ca 75 % av all konsumerad ost är hårdost. Exempel på hårdost är Svecia, hushållsost, Grevé, kittost ( ex Port Salut)
Finns i flera olika fetthalter, från 5%-38 %. 17 % ost får nyckelhålsmärkas.

Färskost:
- Cottage cheese, ex Keso: Framställs genom att skummjölk ympas med mjölksyrakultur. Cottage cheese får sin kornighet genom att löpetillsats anpassas efter uppvärmining och avtappning av vassle. Fetthalt 1,5 %- 5 %, finns även i olika smaker.
- Slät färskost ex Philadelphia, Kesella: Principen för tillverkning av cottage cheese är densamma men görs slät istället. Finns i fetthalter från 1 % ( Kesella) - 28 % samt med olika smaksättningar.

 Smältost:
Görs vanligen av hårdost som smälts ned i vakuum tillsammans med smältsatser och olika smaktillsatser, ex räkor, champinjon, kräftor mm. Finns i fetthalt från 3-20 %

(Källa: Livsmedelsvetenskap, Studentlitteratur 2007)

Jämförelse av olika ostpålägg per portion
Märk att portionsangivelser alltid blir något subjektivt eftersom portionsstorlekar är individuellt. På bilderna nedan ser du vilka mängder jämförelsen avser.
 

Jämförelse: ostpålägg   Hårdost 28%
15 gram  Hårdost 17 %
15 gram Keso 4 %
60 g  Keso 1,5 %
60 g  Cream cheese 27 %
1 msk Cream cheese 15 %
1 msk Mjukost 16 %
1 msk Mjukost 10 %
1 msk Energi 54 kcal 42 kcal 56 kcal 42 kcal 41 kcal 28 kcal 31 kcal 24 kcal Protein 4,1 g 4,5 g 7,2 g 6.6 g 0,9 g 1,2 g 2,4 g 2,6 g Kolhydrat 0,2 g 0,2 g 1,3 1,5 g 0,4 g 0,5 g 0,2 g 0.0 g Fett 4.2 g 2,5 g 2,4 g 0,9 g 4,1 g 2,4 g 2,3 g 1,5 g - mättat fett -2,8 g -1,7 g -1,6 g -0,6 g - 2,7 g - 1,6 g -1,5 g -1,0 g Kalcium 113 mg 132 mg 36 mg i u 13 mg 8 mg 86 mg 68 mg D-vitamin 0,03 ug 0,02 ug 0, 02 ug i u 0,02 ug 0,02 ug 0, 02 ug 0,01 ug Natrium 65 mg 65 mg 204 mg 210 mg 40 mg 24 mg 140 mg 192 mg

Sammanfattning:
Protein: Enligt tabellen ovan är det Keso som per portion innehåller mest protein. Lägst proteinhalt har cream cheese. Hårdost är även en bra källa till protein, och proteinhalten skiljer sig inte nämnvärt beroende på fetthalt. 
Kolhydrater: Ostpålägg klassas inte som ett kolhydratrikt livsmedel, vilket man också kan se här. Det mest kolhydratrika är Keso, och kolhydratinnehållet uppgår inte ens till 2 gram. Kolhydraterna får själva brödet stå för, och för ett långsammare blodsockersvar och ökad mättnad är det bra att välja ett bröd med minst 6 % kostfiber och gärna hela frön och kärnor i.
Energi: Att äta Keso, som har en låg fetthalt för att vara en ostprodukt på 1,5 % eller 4 % behöver inte vara mindre energirik per portion om man jämför med vanlig hårdost. Det ger däremot mer protein och kan på så sätt vara mer mättande. 
Kalcium: Hårdost är kalciumrikast av ovan jämförda exempel. För mer information:behov av kalcium .Ost av typen cream cheese kan inte ses som en god källa till kalcium, då innehållet är väldigt lågt.
Salt: Ost är salta livsmedel, vilket kan vara bra att tänka på om man behöver dra ned på saltet. Minst salt inneåller cream cheese, medans keso per portion nästan innehåller tio gånger så mycket salt. 

Vad är "bra", och vad är "dåligt"?
 Keso framställs ofta som ett "bra" pålägg medan hårdost som ett "dåligt". Jag tycker det är missvisande, båda två är utmärkta pålägg men det handlar alltså om vilka mängder vi äter det i. Om man vet med sig att det kanske hyvlas in både två och tre ostskivor extra när man gör sin smörgås kan det ha en betydande del i energiintaget men inte behöver man ha dåligt samvete för en ostskiva på smörgåsen. 
Eftersom alla ostpålägg görs på mjölk är halten mättat fett relativt högt. 

Bilden visar 2 smörgåsar med 15 gram ost och 60 g keso ( ca 2-3 msk)

Rent energimässigt är det ingen större skillnad på om man väljer ost eller keso på macka, förutsatt att man tar lika mycket som i exemplena ovan, För att täcka en smörgås med keso behövs en större mängd än vad som behövs med ost, varför smörgåsen till vänster har 15 gram ost medan det behövs ca 60 gram Keso för att få till mängderna enligt ovan. 

Smörgås med 1 msk (15 gram) cream cheese. Smältosten i tabellen har jämförts med samma mängd, men finns ej med på bild.

Vad som är ett bra val på smörgåsen utgår från ditt individuella energibehov. Denna jämförelse tar inte upp alternativen när det kommer till matlagning eller som mellanmål.
 Är du nyfiken på att läsa mer om keso? Matvett har tidigare jämfört olika sorters keso som mellanmål. 

Vad är dina åsikter om olika sorters ostplägg?

Förutom ostpålägg kan man ha mycket annat gott på mackan! Nedan här finns några enkla recept på vegetariska och veganska alternativ:

- Med baljväxter kan man snabbt svänga ihop de proteinrika och mättande påläggen Hummus  eller  Vit bönröra
- Rostade rotfrukter som mixas är väldigt gott som pålägg- här är ett förslag på en smakrik Morotsröra på rostade morötter.

 

Hej! Jag undrar vad vanilj egentligen är för något, en ört, krydda, växt...? Och hur är näringen i vanilj, innehåller det några vitaminer, mineraler etc. ?

<!--break-->

Vanilj utvinns ur en växt, närmare bestämt vaniljorkidén. Frukterna är själva vaniljstången, som vi kanske är mer bekanta med. Dessa ser ungefär ut som haricots verts. Inuti vaniljstången finns växtens frön- dvs de små svarta prickarna som vi använder som kännetecken för äkta vanilj. 

Tyvärr har jag inte lyckats ta reda på vilken näring vaniljen har, då det inte är sammanställt i de databaser som vi använder oss av.  Jag har ej heller funnit informationen på vaniljpulver eller vaniljstångs förpackningar. Och oavsett näring skulle man nog knappt kunna räkna på det i praktiken, vid användning av vaniljfrön är mängden ( vikten ) så liten att det inte skulle ge någon betydande näringsvinst.  De är däremot mycket aromrika, så det behövs inte så mycket för att ge smak! Och det kanske är tur eftersom vaniljstång kan vara en riktig lyxvara med priser som runt 200 kr för en vaniljstång odlad på Tahiti.. Vanilj eller vanillin?
Vanillin- själva ämnet som ger vaniljsmaken förekommer endast i 2-3 % i fröna. Då förstår man hur aromrika de är! Vanillin kan även framställas kemiskt. Vaniljsmak förekommer i många produkter, om det är en billig produkt så är det sällan äkta vanilj utan vaniljarom eller vanillin framställd på kemisk väg. För att vara säker på att det är äkta vanilj i produkten du köper ska du leta efter de svarta prickarna. Exempelvis vaniljglass utan svarta prickar innehåller ingen äkta vanilj. 

Vaniljinspiration:

• Vill du läsa mer om vanilj?  ( eller snarare- vaniljsmak...)
  Det dolda sockret: Vaniljyoughurt
  
• Och för dig som är baksugen finns här ett mycket gott recept på vaniljbullar, som blir mycket smakrika tack vare vaniljsocker i fyllningen.
   
• Gör ditt eget vaniljsocker
  Låt 1-2 dl strösocker dra tillsammans med 1-2 vaniljstänger i en tättslutande burk. Det ger sockret en härlig vaniljsmak! Genom att dra tillsammans med sockret förhindrar man även att vaniljstängerna torkar ut. ( Du behöver inte skrapa ur fröna, dessa kan användas vid annat tillfälle).

  (Bild på vanilorkidé lånad från naturenshus.wordpress)

   

Köttbullar och makaroner är en vanlig rätt i många hushåll. Detta är min version av denna typiska rätt. Istället för att steka köttbullarna lägger jag ner dem för tillagning i kokande tomatsås. På detta sätt slipper jag stekoset och vips blev köttbullarna frikadeller! Ett stort plus är den goda tomatsåsen, mycket godare än ketchup!

<!--break-->

  Så om ni undrade vad frikadeller är så vet ni det nu, kokta köttbullar. Här använder jag älgfärs, men det går lika bra med vanlig nötfärs.   Älgfrikadeller i het tomatsås 8 port   Tomatsås 1-2 gula lökar 2 vitlöksklyftor 2 msk olivolja 500 g krossade tomater 500 g passerade tomater 2 msk salvia/mejram (båda är goda!) 2-3 tsk sambal oelek 2 lagerblad salt, nymalen svart peppar   Älgfrikadeller 700 g älgfärs 0,5 dl havregryn 1 dl vatten 2 tsk salt 1-2 pressade vitlöksklyftor 0,5 dl hackad persilja 1 msk mejram vitpeppar   600 g tagliatelle Tillbehör Morötter med sojabönor/kokt sparris

• Börja med tomatsåsen.
• Skala och hacka lök och vitlök.
• Häll oljan i en vid kastrull eller gärna i en traktörpanna.
• Fräs lök och vitlök tills löken är genomskinlig.
• Häll i tomaterna och rör om.
• Krydda med salvia/mejram, sambal oelek och lägg ner lagerbladen.
• Tomatsåsen är klar efter 10 minuter, men får gärna stå och puttra medan färsen förbereds.
• Blanda havregryn och vatten och låt svälla i ca 10 minuter.
• Blanda i färsen, kryddor och vitlök och blanda väl.
• Forma färsen till ovala bollar och lägg ner dem i den kokande tomatsåsen.
• Frikadellerna är färdiga efter ca 10 minuter.
• Koka pastan enligt anvisningar på paketet och servera till.  

Näringsvärde per portion Energi: 413 kcal Protein: 26,3 g (26 E%) Fett: 11,5 g (25 E%) KH: 50,3 (49 E%)   Allergi/överkänslighet: Fri från laktos, komjölksprotein och ägg.
Gör glutenfri: Använd glutenfri pasta och välj havregryn utan spår av gluten.   

Jag har en fråga angående protein i kikärtor. När jag läser på förpackningarna så står det på Saltå Kvarns torkade kikärtor, att de innehåller 21 g protein per 100 g.På Zeta - Ekologiska kikärter (färdigkokta) står det 7 g protein per 100 g. Hur kommer det att det är sådan skillnad? Ser ut att vara samma slags kikärtor, och de smakar likadant.
<!--break-->
  Anledningen till att det ser så olika ut är att Saltå kvarns kikärtor är precis som du skriver okokta, medan de från Zeta är kokta. När kikärtorna kokas suger de upp vätska. Därmed går det färre antal kikärtor per hundra gram när de är kokta än när de är torkade och på så vis blir ju proteininnehållet lägre. Konstigare än så är det inte.   Inspirerande recept med kikärtor   Kikärtsgryta (där en portion kostar under 10 kr)

Thailändsk kikärtsgryta (bilden)

 

 

Vårt webbhotell har haft prestandaproblem vilket fört till att frågeformuläret inte fungerat korrekt. Har du skickat in en fråga mellan 19:e och 26:e januari kan det hända att den inte kommit fram.

Dessa problem ska nu vara åtgärdade.

 

Besökare som läst denna artikel har också läst:

• Måste man som legitimerad dietist följa riktlinjer?
• Ny skribent!
• Bra frukost?

Vi här på Matvett vill göra dig till en medveten konsument som kan ta sunda beslut utefter ditt behov. Blodpudding är ett livsmedel med mycket dolt socker men samtidigt även ett högt innehåll av järn. Vid en järnbrist kan blodpudding vara ett mycket bra alternativ, trots sin sockermängd. Gjort en jämförelse av Gea´s blodpudding, blodpudding utan tillsatt socker och glutenfri blodpudding. Du får även en tabell över andra järninnehållande livsmedel. Kom ihåg att rekommendationen för kvinnor är 15 mg och för män 9 mg. Det finns ett övre rekommenderat intag på 25 mg.

<!--break-->

Gea´s blodpudding består av:

Vatten, fullkornsmjöl av råg, vetemjöl, fett från nöt, blodpulver av nöt och gris, socker, koksalt, bindväv från nöt, kryddor (Bl.a. lök, kanel, koriander), animaliskt protein från gris, potatisfiber, arom, konserveringsmedel E250.

Gea´s blodpudding utan tillsatt socker består av:

Vatten, fullkornsmjöl av råg, vetemjöl, fett från nöt, blodpulver av nöt och gris, bambufiber, koksalt, bindväv från nöt, kryddor (Bl.a. kanel, lök, koriander), potatisfiber, svålprotein, arom, konserveringsmedel E250.

Gea´s blodpudding glutenfri består av:

Vatten, lågproteinmix (vetestärkelse, socker, förtjockningsmedel E 412,464, bakpulver E 500,575), järn, vitaminer (tiamin, riboflavin, niacin, B6), nöttalg, blodpulver av nöt och gris, socker, koksalt, bindväv av nöt, kryddor (bla lök, kanel, koriander), svålprotein, arom, konserveringsmedel E 250.

  Blodpudding Utan tillsatt socker Glutenfri  Kcal/100g  190 kcal 170 kcal  200 kcal   Protein/100g  8,5 g  8 g  7 g  Kolhydrater/100g  20 g  14 g  25 g  Fett/100g  9 g  9 g  9 g  Järn mg/100g  16 mg  15 mg  18 mg

Sammanfattning av energi- och innehållsförteckning

Blodpudding har en oaptitlig innehållsförteckning men det som är bra med produkten är just dess innehåll av järn.

Varianten utan tillsatt socker innehåller ungefär 2 sockerbitar mindre än orginalet/ 100g. En förpackning är på 425g. Så här väljer du själv vilken du köper. Är du däremot glutenintolerant så har du inte just den valmöjligheten. Intressant att se att den glutenfria varianten har högst innehåll av både energi, kolhydrater och järn.

Om du äter blodpudding någon gång då och då (som jag tror de flesta blodpuddingätare gör) behöver du inte välja bort produkten pga dess sockerinnehåll. Du kan även ha lingonsylt till och så skippar du fikabrödet till kaffet istället.

Vi vill hjälpa dig till att bli en medveten konsument, så du bör känna till att blodpudding är rik på socker men att det ur järnsynpunkt fortfarande är ett bra livsmedel att äta i och med att kroppen lättast tar upp järn från blodsmat/kött.

Här kommer en tabell på andra järninnehållande livsmedel (observera att det är per 100 g)  

  Järn mg/100g Kcal/100g Banan 0,40 mg 101 g Broccoli fryst 0,70 mg 29 kcal  Lax 0,80 mg 181 kcal  Spenat fryst 1,00 mg 22 kcal Kikärtor konserv 1,63 mg 128 kcal Ägg kokt ekologiskt 1,97 mg 140 kcal  Entrecote nöt 2,30 mg 165 kcal Leksand knäckebröd 2,94 mg 354 kcal Torkade aprikoser 6,00 mg 245 kcal  Floradix blutsaft 100 mg  89 kcal

 Funderar du på järntillskott? Läs detta inlägg först.

Vi välkomnar varmt legitimerad dietist Mirja Augustsson som ny skribent!  Mirja läser för närvarande magisterexamen i klinisk nutrition där hon fördjupar sig inom området barn med typ 1 diabetes. Hon har ett stort intresse av barn- och idrottsnutrition, har läst extra kurser inom idrottsnutrition och idrottsmedicin samt praktiserat på barn- och ungdomsmedicinsk mottagning.

Besökare som läst denna artikel har också läst:

• Ska jag äta de kalorier jag förbrukar vid träning?
• Ny kost vid typ 1-diabetes?

Om jag äter 1500 kilokalorier och sedan tränar bort 600, ska jag äta de förbrukade kalorierna igen då? Eller ska jag ligga på ett sådant stort underskott? Jag tränar bort cirka 600 kilokalorier tre gånger i veckan och går en 45-50 minuters promenad om dagen. Tacksam för svar, helt förvirrad.

Hej!

Kan mycket väl förstå att du är förvirrad. Det här med kalorier in och ut är inte alltid så lätt. Ska försöka reda ut problemet för dig och då är det bäst att börja förklara vad energibehov är för något.

Energibehovet för en person avgörs främst av längd, vikt och hur mycket man rör sig. Oberoende av en persons fysiska aktivitet har vi alla ett grundbehov av energi för att förse exempelvis kroppens organ med energi och att upprätthålla kroppstemperatur. Utöver detta grundbehöv kräver alla aktiviteter energi, allt från att sova och se på tv till att träna och gå promenader. Men såklart kostar olika aktiviteter olika mycket energi. Energibehovet anges oftast som ett genomsnitt för hela veckans aktiviteter och då får man fram hur mycket man ska äta per dag. För att vara i energibalans ska man äta lika mycket som man gör av med och man märker det genom att man håller vikten.

Du skriver att du tränar tre gånger i veckan och går promenader en gång om dagen, sedan vet jag inte så mycket mer om dig. Då blir det också svårt för mig att uppskatta ditt energibehov. Men om jag antar att du har ett ganska stillasittande jobb och att du är kvinna så skulle ditt energibehov i genomsnitt kunna vara ca 2200 kilokalorier per dag, inräknat din träning. Detta betyder att du i teorin skulle behöva cirka 2200 kilokalorier varje dag för att hålla din vikt men också för att få ut det bästa av din träning.

Jag antar nu att du vill gå ner i vikt då du har ett så restriktivt intag som 1500 kilokalorier per dag. Detta betyder att du har minskat ditt intag med 700 kilokalorier från ditt tänkta behov, vilket skulle leda till att du i teorin minskar med cirka  ett halvt till ett kilogram i veckan, vilket är en hälsosam viktminskningstakt. Så för att svara kort på din fråga så ska du inte äta de kalorierna du tränat bort eftersom de redan ingår i ditt energibehov. Vissa dagar äter man mindre än vad man gjort av med medan man andra dagar äter mer än vad man gjort av med, men under hela veckan jämnar det ofta ändå ut sig.

Äter du 1500 kilokalorier kommer du att gå ner i vikt men om viktminskning inte är vad du önskar ska du äta det som ditt energibehov kräver, det vill säga den mängd mat som gör att du står stilla i vikt.

Hoppas detta gjorde det lite enklare att förstå det här med kalorier in och ut!

Besökare som läst denna artikel har också läst:

• Frukt och grönsaker vid fruktosmalabsorption?
• Kan man äta kokta nötter vid nötallergi?
• Kost och tamoxifen?
• Måste man som legitimerad dietist följa riktlinjer?
• Kan jag gå ner i vikt genom att äta “lagom”?
• Hur skall jag äta vid IBS?

Fick veta för cirka fem år sedan att jag har fruktosintolerans (tror att det heter fruktosmalabsortion). Jag tål inte fruktsocker och vanligt socker. Jag har därför uteslutit sådant ur min kost och äter också kolhydratfattig mat eftersom jag känner av det också. Jag har experimenterat mig fram under dessa år och vet någorlunda vad och hur mycket jag kan äta av olika saker, men det påverkar ju min vardag i allra högsta grad. GI är ju bra, men det funkar inte med mycket som man rekommenderar att äta. Jag undrar om det finns några tips på vad man kan äta istället för frukt och grönsaker, eller om ni har någon annan information när det gäller denna överkänslighet?

Hej,

Det är stor skillnad på fruktosintolerans och fruktosmalabsorption. Fruktosintolerans är ett ärftligt tillstånd som är mycket allvarligt och kan ge livshotande symtom vid konsumtion av fruktos. Det är också ett mycket ovanligt tillstånd.

Fruktosmalabsorption är ett vanligare och lindrigare tillstånd. Men helt klart tufft att hantera. Oavsett vilket av tillstånden du har rekommenderar jag att du söker kontakt med dietist för stöd och råd när det gäller din kosthållning.

Generella råd om frukt/grönsaker som brukar gå bra vid dessa tillstånd är: avocado, rabarber, broccoli, selleri, kronärtskocka, svamp, spenat, nypotatis, vinterpotatis, sparris, bönor, linser, vitkål, blomkål, färsk gurka, purjolök, jordärtskocka, olika salladssorter, pumpa, rädisa och kålrot.

Vid fruktosmalabsorption brukar också citrusfrukter och de flesta bär gå bra, samt mogen banan, kiwi och ananas.

Uppdaterat 2012-01-28: Tips för den som vill läsa mer kan vara nutritionist Anki Sundins blogginlägg om Fruktosmalabsorption.

 

Besökare som läst denna artikel har också läst:

• Inkommande frågor
• Frukt – till frukost eller under dagen?
• “Mycket läsk gör levern sjukligt fet”
• Måste man som legitimerad dietist följa riktlinjer?
• Viktuppgång efter Gastric bypass?
• Hur testar man sig för matallergi?

Den 2 december 2011 blev steviolglykosider (E960) godkänd som sötningsmedel. Redan nu finns en "steviaprodukt" på marknaden: Vitamin Well Stevia. 

<!--break-->

Vatten rekommenderar vi som törstsläckare då sockerrika drycker ger en snabb påverkan på blodsockret. Socker i flytande form ger även en dålig mättnadskänsla för sin energimängd. Steviolglykosiderna utvinns från en växt så det är varken socker eller ett articifiellt sötningsmedel.  Som alla andra sötningsmedel är steviolglykosiderna så mycket sötare än socker och tillsätts därmed i en betydligt mindre mängd.

Vi på matvett uppskattar att Vitamin Well tog sig tiden att skriva ut: "Vi rekommenderar en varierad kost med frukt och grönsaker som är grunden till en hälsosam livsstil".

Av att enbart läst innehållsförteckningen (som förvisso är väldigt lång pga vitamin och mineraltillsatser) så ger jag ett pluspoäng till steviadrycken. Smak är induviduellt så du får testa och se om du gillar den. Svår smak att beskriva då stevia ger en annorlunda smaksättning. Har du testat? 

Läs mer om steviolglykosider här.

Bild lånad från vitaminwell.se

Hej!
Min tvååriga dotter tål inte gluten.
Jag undrar om man efter att ha fått i sig gluten och fått en kraftig reaktion är mer känslig för infektioner?

Hej,

Vid celiaki (glutenintolerans) skadas tarmen vid intag av gluten. Eftersom tarmen är kroppens största immunologiska organ har det stor betydelse för vårt immunförsvar. Det är alltså inte omöjligt att infektionskänsligheten kan öka då tarmen är skadad. Ett enstaka misstag i den glutenfria kosten orsakar dock troligtvis inte någon jättestor skada i tarmen, och tarmen läker oftast snabbt igen. Om din dotter ofta får i sig gluten av misstag, eller om du upplever att hon är onormalt infektionskänslig, kan det vara en god idé att diskutera problemet med hennes läkare och/eller dietist.

Besökare som läst denna artikel har också läst:

• Ska jag äta de kalorier jag förbrukar vid träning?
• Frågor om glutenintolerans/celiaki
• Är celiaki/glutenintolerans livslångt?
• Kan man äta choklad om man inte tål laktos?
• Kan man få glutenintolerans av att inte äta gluten?

Skånsk, stark, grov, sötstark, dijon och klassisk är alla exempel på senapssorter med olika recept. Beroende på vilken du väljer varierar dess socker innehåll. Matvett har tittat närmare på vad senapen vi köper innehåller.

<!--break-->

Valet av senap kanske följer den gamla vanan, eller så gör du som jag, väljer senapssort beroende på vad du ska ha den till. Dijon i matlagning, sötstark på julskinkan, grov på korven. Är du en sällan-ätare är dess sockerinnehåll inget att tala om, men precis som nämndes i inlägget om kaviar, så vill vi på matvett upplysa om i vilken mat sockret finns, sen är det upp till dig att göra valen.

Av de 19 sorterna jag tittat närmare från Druvans sortiment är socker nummer ett på ingrediensförteckningen på 5 av dessa. I de övriga var i regel vatten den ingrediens som senapen innehöll mest av (då ingredienserna deklareras i fallande ordning på en innehållsförteckning) tätt följt av socker på andra eller tredje plats.

Vilka ingredienser innehåller senap? Senap innehåller vatten, socker, senapsfrö, ättikssprit, salt och varierande typ och mängd kryddor. En del av sorterna innehåller också konserveringsmedel eller färgämnen, men inte alla. Äggula och rapsolja brukar finnas med i ingrediensförteckningen i färsk senap.   Hur mycket socker innehåller senap? Som nämnt ovan så varierar sockermängden. Det är inte deklarerat sockermängden på de sorter som jag tittat närmare på. Men om du tittar på kolhydratmängden kan den vara en bra vägvisare, då i stort sätt de enda kolhydratkällorna i senap är just socker och ättiksprit (vilket förekommer i en mycket lite mängd).   En sötstark senap är i regel den som innehåller mest socker och kan då ligga på cirka 17 sockerbitar per hudra gram och per tesked vilket kanske är en ungefärlig mängd på en korv- eller skinkmacka,  ger det en sockermängd på 3 gram vilket motsvarar ungefär en sockerbit. Det finns däremot senap med mycket lågt sockerinnehåll. Ekologisk dijonsenap ger lite mer än en sockerbit per hundra gram, och slår man ut det på en tesked är mängden minimal. Klassisk senap ligger någonstans mitt i mellan dessa två på knappt en halv sockerbit per tesked.   Hur mycket kalorier ger det?  Kaloriinnehållet varierar beroende på sockerinnehållet. Per hundra gram ger senap mellan 150-200 kcal vilket per tesked ger cirka 9-12 kcal. Färsk senap ger ungefär det dubbla då det innehåller olja, och/eller äggula.   Vilken senap ska jag välja? Är du ingen storkonsument, välj den du tycker smakar bäst!   Att göra sin egen senap! Köp torrsenap/senapspulver som är en blandning av senapsfrön. Leta upp ett recept som faller dig i smaken. Jag brukar gå efter det här receptet, som visserligen innehåller en hel del socker, men som smakar ljuvligt!   Hemmagjord senap 2.5 dl senapspulver
7 msk vetemjöl
1 dl råsocker
1 tsk salt
2 dl kokande vatten
2 msk ättika (12%)  

• Blanda alla ingredienser i en bunke och tillsätt det kokande vattnet.
• Rör om med en visp och blanda väl. Häll sedan upp på en burk och låt svalna i kyl i ca tre timmar.

Näringsvärde hela receptet
Energi: 483 kcal (per 100 gram 80 kcal)
Protein: 3,1 g ( 2 E%)
Fett: 2,4 g (26 E%)
Kolhydrater: 114,4 g ( 97 E%) Ger <1 sockerbit per tesked

Allergi/överkänslighet:
Innehåller: Gluten Gör glutenfri: Mjöl är ingen given ingrediens i senap. Välj ett annat recept som inte innehåller gluten.

Rent näringsmässigt innebär en bra dag tillräckligt med mat för att täcka vårt behov av energi och näringsämnen. Rent ekonomiskt innebär en bra dag en sådan vi har råd med. 
Här är en bildserie som innefattar frukost, lunch, middag och 3 mellanmål för dryga femtiolappen. Ett alternativ ( med bättre näringssammansättning) till nudlar, makaroner och ketchup.

<!--break-->

Matvett vill ge dig knepen för att få ned matkostnaderna. Oavsett om det är så att man inte har råd att lägga mycket pengar på mat, eller om man vill få ner kostnaderna för att ha pengar över till annat, så ska man kunna äta sig mätt och det utan näringsbrister.  

Här följer ett exempel på en dag för cirka 50 kronor. 

(Matkostnaderna baseras på råvarukostander i större livsmedelsaffär, och per portion)

Frukost: 1 portion havregrynsgröt med 1 msk hackad mandel, 1 msk russin, 2 dl mjölk, 1 ekologiskt ägg samt kaffe med mjölk.
20 % av dagsenergiintag

Havregrynsgröt är riktigt billigt. En portion utan mjölk kostar ca 20 öre om man köper storförpackning. Här är gröten gjord på ekologiska havregryn för 70 öre/ portion. Mandlar och russin är billiga tillbehör för att göra gröten mer näringstät, och mer mättande. Till detta ett ekologiskt ägg som kostar drygt 3 kr styck.
Pris frukost: 7, 70 kr

Mellanmål: 1 äpple och 1 apelsin
5 % av  dagsenergiintag

Priser på frukt och grönt varierar mycket efter säsong. Just nu är citrusfrukter i säsong och även svenska äpplen går att finna relativt billigt. Frukt är ett bra mellanmål då de bidrar med vitaminer och fiber. 
Här kostar äpplet 5 kronor och apelsinen 3 kr. 

Pris fruktmellis: 8 kr

Lunch: Vegetarisk pastasås på champinjoner och spenat
27 % av dagsenergiintag

Vegetariskt är ofta billigt och den här såsen blir inte speciellt dyr då den inte kräver så många ingredienser. 

Pris lunch: 10 kr

Mellanmål: Smoothie
13 % av dagsenergiintag

Frysta bär är billiga vitaminer! 1 dl bär kostar ca 3-4 kr- prisskillnad beroende på vilken sorts bär. Smoothie baseras på mjölk eller yoghurt, vilket också är näringstäta livsmedel till låg kostnad. Den här smoothien innehåller även kesella, linfrön och havregryn för att öka innehåll av proteiner och fiber. På så sätt skapas mer mättnad. Den här typen av dryck passar även utmärkt som ett billigt alternativ till återhämtningsdryck efter träning, men man kan då ta bort linfrön och fiberhavregryn och istället addera ett par matskedar koncenterad saft för ett högre innehåll av snabba kolhydrater. 

Pris smoothie: 12 kr

Middag: Svarta lådan -  smakrik wok på nötfärs, vitkål, morötter, nudlar
22 % av dagsenergiintag

Att äta billigt behöver inte innebära att utesluta kött. Här har nötfärs blandats ut med billiga grönsaker, och på så sätt kan man minska köttmängden, och även minska kostnaden. Vitkål och morot, som ingår i recept, är väldigt billiga grönsaker och har högt näringsvärde.

Pris middag: 10 kr

Kvällsfika: 2 smörgåsar med 2 skivor ost och 2 msk keso, te
12 % av dagsenergiintag

Bröd är ett livsmedel som kan variera mycket i pris! Även näringen kan skilja sig mycket åt. Genom att baka själv kan man få ned kostnaden rejält, då råvarorna till bröd oftast är mycket billiga. I exemplet här är det ett" köpebröd "( Fazer rågkusar) som jag personligen tycker är mycket gott, prisvärt och har bra näringssammansättning. Hög andel fiber, osötat och bakat på surdeg vilket ökar tillgängligheten för att ta upp mineraler som zink och järn. Priset för dessa är ca 3 kr per kuse, det vill säga 1, 50 per halva. Påläggen i exemplet ovan kostar 2,50 kr för keso och 1 kr för osten. 

Pris kvällsfika:  6, 50 kr

Summa, dagen: 54 kronor och 20 öre

Näringsvärde dagen
Energi: 2037 kcal
Protein: 81,9 g ( 17 E%)
Kolhydrater: 272 g ( 56 E%)
Fett: 60 g ( 27 E%)
Fiber: 34 g
Frukt och grönt: Du får i dig 136 % av RDI för frukt och grönt. RDI = 500 gram

*Vad gäller vitaminer och mineraler är denna dagen särskilt rik på kalcium, B12, C-vitamin Järnbehovet täcks nästan då intaget uppgår till 13 mg ( behov för kvinnor 15 mg/dag), och detta trots att intag av kött inte är väldigt högt. Dagsmenyn innehåller ett lågt intag av D-vitamin. Det är svårt att få till vitamin D-behovet utan att äta fet fisk, och man bör därför få det några gånger i veckan. 
*Bra fördelning över kolhydrater, proteiner och fett.
* Fiberrik. Om ett högre fiberintag innebär problem med magen kan man välja ett ljusare bröd, och vara lite försiktig med de grövsta grönsakerna. 
* Täcker dagsbehovet av frukt och grönt.

 

Den här dagen passar en person som väger ca 50 kg och som har en lagom aktiv vardag- det vill säga tränar några gånger i veckan men inte på en högre nivå, alternativt en person med en stillasittande vardag och fritid. 

Tips för att öka energimängden till låg kostnad för dig med ett högre energibehov:

* Öka kolhydratkällorna till huvudmålen. Potatis, pasta, ris, nudlar, bulgur, couscous mm är väldigt billiga livsmedel. Prisökning per portion är inte mer än ett par kronor. Är man högenergiförbrukare och tränar på hög nivå flera gånger i veckan rekommenderas att fylla halva tallriken med dessa och resterande med proteinkällor och grönsaker.
* Drick energirikt till maten. Mjölk är till exempel både billigt och näringstätt. 

För fler tips på Matvett på hur du kan få ned kostnaden för maten:

* Matvetts receptserie Portionen under tian
* Få ner matkostnaderna
 

(Bild på femtiolapp lånad från femtiolappen.n.nu)

Hejsan,

Jag har en fråga angående nötter. De senaste fem åren har jag utvecklat pollenallergi. Så har det blivit massa olika korsreaktioner eftersom jag inte längre kan äta kärnfrukter som äpple, päron och även stenfrukter. Jag tål heller inte längre hasselnötter. Därför undrar jag om man kan äta nötterna om man kokar dom? Eftersom jag kan äta äpplen och andra frukter när de är tillagade eller torkade.

 

Hej,

Många som reagerar på hasselnötter till följd av korsreaktion på grund av björkpollenallergi tål upphettade hasselnötter även om råa hasselnötter ger lindriga besvär som till exempel klåda i munnen. Vanligtvis går ofta kakor med hasselnötter bra eftersom de blivit upphettade i ugn. Huruvida kokning eller förvällning fungerar vet jag faktiskt inte, det är nog inget vanligt tillvägagångssätt. När det gäller frukter sitter ofta proteinet man reagerar på mest koncentrerat i och precis under skalet, men proteinet i hasselnöten finns mer jämnt fördelat i hela nöten. Så jag tror att hasselnöten behöver bli upphettad helt igenom om du förstår vad jag menar.

Vid ren hasselnötsallergi, som inte är en korsreaktion på grund av björkpollenallergi, är det inte lika vanligt att man tål upphettade hasselnötter.

Oavsett, så bör man inte prova detta på egen hand om man får allvarliga symtom av hasselnöt, till exempel astma. Då bör man diskutera saken med sin läkare eller dietist först. Känner man sig osäker på om de symtom man får räknas som lindriga eller allvarliga kan det också vara idé att diskutera detta med sin läkare eller dietist. Tyvärr är det vanligt att man undviker olika födoämnen i onödan på grund av rädsla och ovisshet.

Besökare som läst denna artikel har också läst:

• Ska jag äta de kalorier jag förbrukar vid träning?
• Tillräckligt med protein när man är gravid och inte äter kött?
• Kost och tamoxifen?
• Vad kan man äta vid baljväxtallergi?
• Kan man få glutenintolerans av att inte äta gluten?
• “Pistaschnöt” vid nötallergi?

Hej
Jag fick i december 2011 veta att jag har en hormonell bröstcancer. Jag skall nu äta tamoxifen i fem år. Jag äter mungbönor, frukt och grönt i massor. Har hört att mycket av kosten från växtriket innehåller fytoöstrogener, vilket ju i så fall skulle motverka tamoxifen. Kan jag fortsätta att äta mungbönor, nässelpulver och allt annat “nyttigt” jag äter. Har även börjat äta ph-kalk.

Med de bästa hälsningar och med förhoppning om återhörande
Marianne

Hej Marianne,

Rådgör alltid först med din läkare innan du gör stora ändringar i din kost vid en cancerdiagnos.

jag beklagar diagnosen. Jag ska försöka att besvara din fråga så gott som jag kan.

I ett tidigare inlägg om just tamoxifen skrev jag om hur högre halter av fytoöstrogen i form av isoflavonoider potentiellt skulle kunna vara negativt för patienter som tar tamoxifen. Detta gäller främst isoflavonoiden geinstein som det finns rikligt av i soja.

Farhågan om just geinstein och isoflavonoider är baserad på cellstudier (in vitro) där man såg en försämrad effekt av tamoxifenbehandlingen. Dessa studier och deras resultat är den bakomliggande grunden till att kvinnor ibland avråds från att konsumera livsmedel som är rika på just sojaproteinisolat (och på geinstein) under sin cancerbehandling. Det kan dock kan påpekas att de få djurstudier som finns gjorda på tamoxifen och soja faktiskt pekat åt motsatt håll där isoflavonoiden istället hade en positiv verkan på behandlingen med tamoxifen.

Förmaningen om soja gäller alltså främst intaget av industriellt framställda sojaprodukter (bars och rent proteinpulver) och inte traditionella sojaprodukter som tofu eller miso. Dessa borde inte kunna motverka tamoxifen då man får i sig betydligt lägre halter av isoflavonoider från dessa livsmedel. Det är heller inte farligt med ett intag av andra baljväxter som exempelvis mungbönor, frukt eller grönsaker. Jag har däremot ingen kunskap om huruvida nässelpulver kan påverka effekten av tamoxifen eller inte, utan detta måste du rådgöra med din läkare om. Personligen vill jag nog tro att du kan få i dig allt du behöver via en vanlig kost utan att behöva ta tillskott i form av exempelvis nässelpulver.

Så länge som din läkare inte har några invändningar mot din kost eller dina kosttillskott ser jag ingen anledning till varför du inte skulle kunna fortsätta att äta som du gör.

Jag önskar dig lycka till med kosten och behandlingen.

Besökare som läst denna artikel har också läst:

• Tillräckligt med protein när man är gravid och inte äter kött?
• Ska jag äta de kalorier jag förbrukar vid träning?
• Kost vid IBS
• Kan man få glutenintolerans av att inte äta gluten?
• Kan man äta kokta nötter vid nötallergi?
• Kosttillskott om jag utesluter kött och kyckling ur min kost?

 "Jag arbetar som kocka på förskola, och har tidigare blivit rekommenderad att ej servera ej värmebehandlade hallon. Vad rekommenderar ni? Jag vill gärna kunna använda frysta hallon i smoothies t ex."

<!--break-->

2009 kom Livsmedelsverket ut med rekommendationen att värmebehandla frysta hallon, för att minska risk att smittas med Norovirus som orsakar vinterkräksjuka. Det gäller frysta hallon som är importerade, då viruset kan spridas genom orent bevattningsvatten.

I år har Livsmedelsverket uppdaterat informationen för att minska spridning av vinterkräksjuka, vilken går att finna här. Viruset är mycket smittsamt och vanligt är att någon smittad för det vidare genom ex bristande hygien vid toalettbesök. Viruset dör dock snabbt vid upphettning till hundra grader. De livsmedel som man bör vara lite extra vaksam på för att minska risk för smittospridning är sådana livsmedel som i regel ej hettas upp, ex buffémat, tårta. 

I Danmark har hundratals människor blivit smittade av just importerade bär, i synnerhet av just hallon, och man inför inom kort krav på att bär måste värmebehandlas innan de serveras.
I Sverige finns det inget krav, men rekommendation kvartstår att värma upp hallonen. Hos Livsmedelsverket har man tagit upp frågan om eventuellt krav, men det är alltså inte fastställt.

Så för att svara på om du ska undvika att servera smoothie på frysta hallon till barnen på förskolan är min åsikt den att vara lite försiktig med just importerade hallon.  Om det är möjligt att köpa in svenska hallon så är det ett alternativ, då det ej har rapporterats smittade fall av svenska hallon. 

Vill man använda importerade, frysta hallon kan man koka upp dem och sedan låta dem svalna och använda dem i smoothies.

 

 

Läste "processat kött ökar risken för cancer" i Aftonbladet och enligt mig osar hela artikeln av dödsångest. Får vi cancer av varmkorv? Hur vet vi att studien är tillförlitlig? Vad är din åsikt?  

<!--break-->

Vad är nitrater? 

Enligt artikeln var problemet nitrit som är en nitrosamin och det finns flera olika typer  i  exempelvis charkeriprodukter, öl, kakao och ciggaretter. Orsaken till att konserveringsmedelet nitrit tillsätts är för att undvika bakterien Clostridium botulinum, vars gift kan förlama våra luftvägar vilket är ett livshotande tillstånd.

Om vi bortser från forskning på extrema doser samt djurförsök så är sambanden till cancer inte helt fastställda. Det krävs mer forskning i ämnet för att klargöra sambandet mellan nitrosaminer och cancer.

Citat från livsmedelsverkets hemsida: "Det finns uppskattningar som säger att en rökare inandas ungefär 100 gånger större mängd flyktiga nitrosaminer dagligen än vad en genomsnittlig konsument får i sig via stekt bacon." Mer om detta här.

Nu skulle jag vilja veta hur många i de "tillförlitliga" studierna som är/har varit rökare.

Exempel på hur du undviker nitrosaminer: 

• Hårdstek ingen mat
• Andvänd inte det avrunna fettet i stekpannan
• Undvik rökt mat
• Se över din konsumtion av charkuterivaror
• Sluta röka
• Ät C & E vitaminrik mat då de hämmar bildandet av nitrosaminer.
• Tips på hur du steker bacon på bästa sätt klicka här.

Reflektion av alla "varning-du-får-cancer-löpsedlar"

Cancer är en skrämmande sjukdom och de flesta av oss känner någon eller kanske  kämpar du själv mot sjukdomen. Den finns bland oss och vi är beredda att göra det mesta för att skydda oss emot den, vilket innebär att vi är ett lätt byte för tidningarnas löpsedlar. För under årens lopp har många livsmedel målats upp som livsfarliga och cancerogena...

Ett riktigt stort problem i dagens samhälle är stress, jag möter många personer som är livrädda för tillsatser och risken att drabbas av någon sjukdom. I artikeln skrevs det om den ökade risken för bukspottskörtelcancer, så jag var tvungen att läsa om nitrosaminerna angavs bland eventuella orsaker i Internmedicin 4:e upplagan och Läkemedelsboken 2005/2006. Det enda jag hittade var ett eventuellt samband till levercirros orsakat av alkoholism.

Bara i de två böckerna finns tusentals sjukdomar beskrivna så någonstans måste vi koppla bort risken att insjukna och istället leva i nuet. Mår du bra just nu? Om inte, varför? Ät hälsosamt, motionera, njut av dina medmänniskor och våga koppla av så har du gjort vad du kan för att undvika sjukdomar. Jag har mött friska människor som är så oroliga över att bli sjuka så att de (ur mina ögon sett) redan lever med sjukdomen, så gör dig själv tjänsten att inte stressa över mat.

Om du nu vet med dig att du har en gigantik konsumtion av charkuteriprodukter/ciggaretter så jobba för att sänka den. Men äter du korv tre gånger om året på famijeutflyken till IKEA så behöver du knappast reflektera över cancerrisken. Allting handlar om mängder och det är därför vi här på Matvett står för varierad och balanserad kost- lite av allt, mycket av inget.

Ett längre resonomang om tillsatser kan du läsa om här.

Vad vi väljer att stoppa i vår kyl, frys, väska, bilen och skafferiet påverkar vår hälsa, ekonomi och miljö. Vi har mycket att vinna på att styra upp vår omgivning och välja livsmedel som är gynnsamma i alla tre avseenden. Har vi bra basvaror nära till hands kan vi snabbt färdigställa måltider och förebygga plötsliga hungerattacker och sötsug, utan att plånboken och naturen tar skada.

<!--break-->

Mycket av grunden till en sund kosthållning läggs i bra basvaror. Basvaror ger en bra mättnad, har i regel lång hållbarhet och klarar förvaring i rumstemperatur.

Bra basvaror:

• Müsli
• Knäckebröd
• Skorpor
• Gryn
• Krossade tomater
• Bönor, linser, ärtor
• Olja
• Vinäger
• Pasta
• Frysta grönsaker, frukt och bär

Ovannämnda basvaror är inte bara näringsrika och relativt billiga i inköp, majoriteten finns dessutom i ekologisk tappning. Vid ekologisk livsmedelsproduktion värnar man om djur och miljö och utesluter konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Mer information om ekologisk mat finns att läsa här.

Basvaror kan utgöra en bra grund i måltiderna men behöver oftast kompletteras med olika färskvaror.

Bra färskvaror: 

• Vitkål, kålrot, grönkål, brysselkål
• Potatis, zucchini, aubergine
• Morot, palsternacka, kålrot, rotselleri
• Lök, vitlök, purjolök
• Mjölk, yoghurt, filmjölk, keso, kesella
• Äpple, blåbär, hallon, hjortron
• Ägg
• Skinka, kassler
• Fisk, skaldjur
• Kyckling, kalkon

Dessa livsmedel är näringsrika och vi kan här aktivt förbättra miljön genom att välja de färskvaror som producerats i vår närhet (lokalt, regionalt och nationellt) och som är i säsong. Mer om fördelarna med lokalproducerad- och säsongsanpassad mat finner du här.

Matinköp: 

För att vi ska få med oss bra livsmedel hem från butiken krävs att vi ser över våra inköpsmönster. Det är en fördel att vi har en plan klar för oss innan vi åker och handlar. När vi skriver inköpslista gör vi upp en strategi för vilka livsmedel vi behöver få hem. En strategi som kan göra det lättare att motstå den där billiga chokladen i kassan och fokucera på det vi kom dit för- mat.