Fråga Dietisten

Prenumerera på innehåll
En samlad resurs av frågor och svar
Updated: 54 min 39 sek sedan

Kan bantningspiller och shakes vara skadligt?

13 tim 23 min ago

Hej! Jag är en tjej på 17 år, jag väger 78 kilogram och är 162 centimeter lång, alltså har jag ett för högt BMI och jag är överviktig. Jag har druckit shakes i cirka en vecka nu, fem gånger om dagen, inte ätit någon fast föda, druckit tonvis med vatten och tränat mycket, nu funderar jag på att börja använda bantningspillret easyslim parallellt med shakes.
Kan detta på något sätt vara skadligt?

Hej!
Det är en mycket bra fråga du ställer! Det finns många med dig som undrar samma sak. Det här med bantning är ingen lätt sak och när man väl bestämt sig för att ta tag i sin övervikt vill man se snabba resultat. Men tyvärr är det så att alla bantningsmetoder, allt från shakes till piller till olika dieter, bara är tillfälliga lösningar. Visst, de ger ofta en snabb viktminskning, men ej bestående, och sedan när man återgår till att äta som man gjorde innan går de allra flesta upp alla sina kilon som man gått ner, och ofta ännu mer. Detta på grund av att man inte tagit tag i grundproblemet.

Att bara dricka shakes och ta piller kommer göra ditt energiintag mycket lågt och du kommer märka av det genom att du får mindre energi, tappar humöret, får svårt att koncentrera dig och inte kan tillgodogöra dig träningen på bästa sätt. Det bästa är att ställa sig frågan vad det var som ledde till övervikten från början? Det finns inga genvägar utan för att nå en bestående viktminskning handlar det om att ändra sina levnadsvanor.

Det bästa sättet är att sätta upp en realistisk målvikt som man vill nå och sedan nå dit långsamt. En hälsosam viktnedgång är ett halvt till ett kilogram i veckan, vilket betyder att man minskar sitt intag med 500-1000 kilokalorier per dag. Enkla och generella tips för att nå dit är att se över sina portionsstorlekar, fylla halva tallriken med grönsaker, bara ta en portion, ha vatten som måltidsdryck, begränsa intaget av godis, snacks, fika och dricka samt att välja magra mejeriprodukter. Välj gärna livsmedel med nyckelhålet, dessa innehåller mindre socker och fett men mer fiber. Familj och vänner är också mycket viktiga för att kunna nå sina mål, ta gärna hjälp av dem. Kanske kan ni tillsammans prova nya roliga recept eller träningsformer?

För att ta reda på lite mer om easyslim kollade jag hur det vetenskapliga underlaget ser ut för det här bantningspillret. Jag hittade inga studier där man testat pillret och kan därmed inte säga något om dess effekt på viktminskning. Istället kollade jag underlaget för varje ingrediens som easyslim innehåller och fann även då inget eller mycket tunt underlag.

Easyslim hävdar på deras hemsida att deras piller kommer att leda till en minskad aptit och en ökad ämnesomsättning. Vissa kryddor och örter kan höja ämnesomsättningen något men om detta gäller för just örten dragon som ingår i easyslim hittar jag inget om. På grund av det dåliga vetenskapliga underlaget skulle jag inte rekommendera att använda easyslim utan lägg då istället pengarna på träning och eller en konsultation med dietist.

Hoppas du fått svar på dina frågor!

Lycka till!

Besökare som läst denna artikel har också läst:
Categories: Bloggar

Inkommande frågor

fre, 01/27/2012 - 15:50

Vårt webbhotell har haft prestandaproblem vilket fört till att frågeformuläret inte fungerat korrekt. Har du skickat in en fråga mellan 19:e och 26:e januari kan det hända att den inte kommit fram.

Dessa problem ska nu vara åtgärdade.

 

Besökare som läst denna artikel har också läst:
Categories: Bloggar

Ny skribent!

fre, 01/27/2012 - 07:05

Vi välkomnar varmt legitimerad dietist Mirja Augustsson som ny skribent!  Mirja läser för närvarande magisterexamen i klinisk nutrition där hon fördjupar sig inom området barn med typ 1 diabetes. Hon har ett stort intresse av barn- och idrottsnutrition, har läst extra kurser inom idrottsnutrition och idrottsmedicin samt praktiserat på barn- och ungdomsmedicinsk mottagning.

Besökare som läst denna artikel har också läst:
Categories: Bloggar

Ska jag äta de kalorier jag förbrukar vid träning?

fre, 01/27/2012 - 07:00

Om jag äter 1500 kilokalorier och sedan tränar bort 600, ska jag äta de förbrukade kalorierna igen då? Eller ska jag ligga på ett sådant stort underskott? Jag tränar bort cirka 600 kilokalorier tre gånger i veckan och går en 45-50 minuters promenad om dagen. Tacksam för svar, helt förvirrad.

Hej!

Kan mycket väl förstå att du är förvirrad. Det här med kalorier in och ut är inte alltid så lätt. Ska försöka reda ut problemet för dig och då är det bäst att börja förklara vad energibehov är för något.

Energibehovet för en person avgörs främst av längd, vikt och hur mycket man rör sig. Oberoende av en persons fysiska aktivitet har vi alla ett grundbehov av energi för att förse exempelvis kroppens organ med energi och att upprätthålla kroppstemperatur. Utöver detta grundbehöv kräver alla aktiviteter energi, allt från att sova och se på tv till att träna och gå promenader. Men såklart kostar olika aktiviteter olika mycket energi. Energibehovet anges oftast som ett genomsnitt för hela veckans aktiviteter och då får man fram hur mycket man ska äta per dag. För att vara i energibalans ska man äta lika mycket som man gör av med och man märker det genom att man håller vikten.

Du skriver att du tränar tre gånger i veckan och går promenader en gång om dagen, sedan vet jag inte så mycket mer om dig. Då blir det också svårt för mig att uppskatta ditt energibehov. Men om jag antar att du har ett ganska stillasittande jobb och att du är kvinna så skulle ditt energibehov i genomsnitt kunna vara ca 2200 kilokalorier per dag, inräknat din träning. Detta betyder att du i teorin skulle behöva cirka 2200 kilokalorier varje dag för att hålla din vikt men också för att få ut det bästa av din träning.

Jag antar nu att du vill gå ner i vikt då du har ett så restriktivt intag som 1500 kilokalorier per dag. Detta betyder att du har minskat ditt intag med 700 kilokalorier från ditt tänkta behov, vilket skulle leda till att du i teorin minskar med cirka  ett halvt till ett kilogram i veckan, vilket är en hälsosam viktminskningstakt. Så för att svara kort på din fråga så ska du inte äta de kalorierna du tränat bort eftersom de redan ingår i ditt energibehov. Vissa dagar äter man mindre än vad man gjort av med medan man andra dagar äter mer än vad man gjort av med, men under hela veckan jämnar det ofta ändå ut sig.

Äter du 1500 kilokalorier kommer du att gå ner i vikt men om viktminskning inte är vad du önskar ska du äta det som ditt energibehov kräver, det vill säga den mängd mat som gör att du står stilla i vikt.

Hoppas detta gjorde det lite enklare att förstå det här med kalorier in och ut!

Besökare som läst denna artikel har också läst:
Categories: Bloggar

Frukt och grönsaker vid fruktosmalabsorption?

tors, 01/26/2012 - 07:14

Fick veta för cirka fem år sedan att jag har fruktosintolerans (tror att det heter fruktosmalabsortion). Jag tål inte fruktsocker och vanligt socker. Jag har därför uteslutit sådant ur min kost och äter också kolhydratfattig mat eftersom jag känner av det också. Jag har experimenterat mig fram under dessa år och vet någorlunda vad och hur mycket jag kan äta av olika saker, men det påverkar ju min vardag i allra högsta grad. GI är ju bra, men det funkar inte med mycket som man rekommenderar att äta. Jag undrar om det finns några tips på vad man kan äta istället för frukt och grönsaker, eller om ni har någon annan information när det gäller denna överkänslighet?

Hej,

Det är stor skillnad på fruktosintolerans och fruktosmalabsorption. Fruktosintolerans är ett ärftligt tillstånd som är mycket allvarligt och kan ge livshotande symtom vid konsumtion av fruktos. Det är också ett mycket ovanligt tillstånd.

Fruktosmalabsorption är ett vanligare och lindrigare tillstånd. Men helt klart tufft att hantera. Oavsett vilket av tillstånden du har rekommenderar jag att du söker kontakt med dietist för stöd och råd när det gäller din kosthållning.

Generella råd om frukt/grönsaker som brukar gå bra vid dessa tillstånd är: avocado, rabarber, broccoli, selleri, kronärtskocka, svamp, spenat, nypotatis, vinterpotatis, sparris, bönor, linser, vitkål, blomkål, färsk gurka, purjolök, jordärtskocka, olika salladssorter, pumpa, rädisa och kålrot.

Vid fruktosmalabsorption brukar också citrusfrukter och de flesta bär gå bra, samt mogen banan, kiwi och ananas.

Uppdaterat 2012-01-28: Tips för den som vill läsa mer kan vara nutritionist Anki Sundins blogginlägg om Fruktosmalabsorption.

 

Besökare som läst denna artikel har också läst:
Categories: Bloggar

Kan man bli mer känslig för infektioner vid glutenintolerans?

mån, 01/23/2012 - 07:00

Hej!
Min tvååriga dotter tål inte gluten.
Jag undrar om man efter att ha fått i sig gluten och fått en kraftig reaktion är mer känslig för infektioner?

Hej,

Vid celiaki (glutenintolerans) skadas tarmen vid intag av gluten. Eftersom tarmen är kroppens största immunologiska organ har det stor betydelse för vårt immunförsvar. Det är alltså inte omöjligt att infektionskänsligheten kan öka då tarmen är skadad. Ett enstaka misstag i den glutenfria kosten orsakar dock troligtvis inte någon jättestor skada i tarmen, och tarmen läker oftast snabbt igen. Om din dotter ofta får i sig gluten av misstag, eller om du upplever att hon är onormalt infektionskänslig, kan det vara en god idé att diskutera problemet med hennes läkare och/eller dietist.

Besökare som läst denna artikel har också läst:
Categories: Bloggar

Kan man äta kokta nötter vid nötallergi?

tors, 01/19/2012 - 07:00
Hejsan,

Jag har en fråga angående nötter. De senaste fem åren har jag utvecklat pollenallergi. Så har det blivit massa olika korsreaktioner eftersom jag inte längre kan äta kärnfrukter som äpple, päron och även stenfrukter. Jag tål heller inte längre hasselnötter. Därför undrar jag om man kan äta nötterna om man kokar dom? Eftersom jag kan äta äpplen och andra frukter när de är tillagade eller torkade.

 

Hej,

Många som reagerar på hasselnötter till följd av korsreaktion på grund av björkpollenallergi tål upphettade hasselnötter även om råa hasselnötter ger lindriga besvär som till exempel klåda i munnen. Vanligtvis går ofta kakor med hasselnötter bra eftersom de blivit upphettade i ugn. Huruvida kokning eller förvällning fungerar vet jag faktiskt inte, det är nog inget vanligt tillvägagångssätt. När det gäller frukter sitter ofta proteinet man reagerar på mest koncentrerat i och precis under skalet, men proteinet i hasselnöten finns mer jämnt fördelat i hela nöten. Så jag tror att hasselnöten behöver bli upphettad helt igenom om du förstår vad jag menar.

Vid ren hasselnötsallergi, som inte är en korsreaktion på grund av björkpollenallergi, är det inte lika vanligt att man tål upphettade hasselnötter.

Oavsett, så bör man inte prova detta på egen hand om man får allvarliga symtom av hasselnöt, till exempel astma. Då bör man diskutera saken med sin läkare eller dietist först. Känner man sig osäker på om de symtom man får räknas som lindriga eller allvarliga kan det också vara idé att diskutera detta med sin läkare eller dietist. Tyvärr är det vanligt att man undviker olika födoämnen i onödan på grund av rädsla och ovisshet.

Besökare som läst denna artikel har också läst:
Categories: Bloggar

Kost och tamoxifen?

ons, 01/18/2012 - 22:21

Hej
Jag fick i december 2011 veta att jag har en hormonell bröstcancer. Jag skall nu äta tamoxifen i fem år. Jag äter mungbönor, frukt och grönt i massor. Har hört att mycket av kosten från växtriket innehåller fytoöstrogener, vilket ju i så fall skulle motverka tamoxifen. Kan jag fortsätta att äta mungbönor, nässelpulver och allt annat “nyttigt” jag äter. Har även börjat äta ph-kalk.

Med de bästa hälsningar och med förhoppning om återhörande
Marianne

Hej Marianne,

Rådgör alltid först med din läkare innan du gör stora ändringar i din kost vid en cancerdiagnos.

jag beklagar diagnosen. Jag ska försöka att besvara din fråga så gott som jag kan.

I ett tidigare inlägg om just tamoxifen skrev jag om hur högre halter av fytoöstrogen i form av isoflavonoider potentiellt skulle kunna vara negativt för patienter som tar tamoxifen. Detta gäller främst isoflavonoiden geinstein som det finns rikligt av i soja.

Farhågan om just geinstein och isoflavonoider är baserad på cellstudier (in vitro) där man såg en försämrad effekt av tamoxifenbehandlingen. Dessa studier och deras resultat är den bakomliggande grunden till att kvinnor ibland avråds från att konsumera livsmedel som är rika på just sojaproteinisolat (och på geinstein) under sin cancerbehandling. Det kan dock kan påpekas att de få djurstudier som finns gjorda på tamoxifen och soja faktiskt pekat åt motsatt håll där isoflavonoiden istället hade en positiv verkan på behandlingen med tamoxifen.

Förmaningen om soja gäller alltså främst intaget av industriellt framställda sojaprodukter (bars och rent proteinpulver) och inte traditionella sojaprodukter som tofu eller miso. Dessa borde inte kunna motverka tamoxifen då man får i sig betydligt lägre halter av isoflavonoider från dessa livsmedel. Det är heller inte farligt med ett intag av andra baljväxter som exempelvis mungbönor, frukt eller grönsaker. Jag har däremot ingen kunskap om huruvida nässelpulver kan påverka effekten av tamoxifen eller inte, utan detta måste du rådgöra med din läkare om. Personligen vill jag nog tro att du kan få i dig allt du behöver via en vanlig kost utan att behöva ta tillskott i form av exempelvis nässelpulver.

Så länge som din läkare inte har några invändningar mot din kost eller dina kosttillskott ser jag ingen anledning till varför du inte skulle kunna fortsätta att äta som du gör.

Jag önskar dig lycka till med kosten och behandlingen.

Besökare som läst denna artikel har också läst:
Categories: Bloggar

Kan man få glutenintolerans av att inte äta gluten?

lör, 01/14/2012 - 07:00

Hej!
Jag har varit överviktig sedan jag var liten men har under det senaste två åren gått ner i vikt genom att räkna kalorier och motionera samt att jag har bytt ut alla mjölprodukter mot bönor och linser. Jag försöker nu hålla min vikt. Jag har räknat kalorier för att se hur mycket min kropp behöver men jag har märkt att jag kan äta mycket utan att gå upp i vikt, till exempel en vecka fick jag ett sötsug och åt cirka 2800 kilokalorier per dag men gick inte upp ett kilo och den senaste veckan har jag försökt att inte äta godis och så åkte jag bort över en helg och åt då 2000 kilokalorier per dag men jag har gått ner 0,7 kilo på 4 dagar. Min diet de senaste dagarna har bestått av mycket bröd och pasta. Jag undrar om jag har utvecklat glutenintolerans när jag inte har ätit mycket gluten på två år eller om man kan vara överviktig och ha glutenintolerans. För jag märkte att jag inte ville småäta lika mycket som jag gjorde förr när jag åt den glutenfria kosten under två år.

 

Hej,

Nej, det är inte troligt att du utvecklat glutenintolerans av att inte äta så mycket gluten under två års tid. Det är en mängd olika faktorer som kan leda till att man utvecklar glutenintolerans, men att äta mindre mängd gluten under en tid hör inte till dem.

Ja, man kan vara överviktig och ha en odiagnosticerad glutenintolerans.

Om du av någon anledning oroar dig för att du skulle kunna ha glutenintolerans så tycker jag att du skall söka läkare för att få det utrett. För att proverna skall bli korrekta är det viktigt att du äter gluten veckorna före provtagning. Om du äter glutenfritt så går det inte att påvisa med testerna om du har glutenintolerans eller inte.

Eftersom energiförbrukning och energiintag kan vara svåra att beräkna/uppskatta är det svårt för mig att utifrån så lite information bedöma huruvida du kan äta mycket eller lite, eller om din oro är befogad. Kanske skulle det hjälpa dig att träffa en dietist som kan se över din situation mer ingående och vägleda dig vidare?

Besökare som läst denna artikel har också läst:
Categories: Bloggar

Tillräckligt med protein när man är gravid och inte äter kött?

tis, 01/10/2012 - 08:32

Äter inte kött och är nu gravid och orolig att jag inte får i mig tillräckligt med proteiner. Hur mycket ost ska man äta på en dag för att få i sig tillräckligt?

Mvh Ninni

Hej Ninni,

grattis till graviditeten! Du säger inte hur din kost ser ut i övrigt, men det finns proteiner i andra livsmedel än bara kött och ost. Om du äter fisk eller skaldjur så är dessa exempel på proteinrika livsmedel.

Exempel på goda källor till protein och som inte är köttbaserade är:

- Sojaprotein (tofu/sojabönor/sojayoghurt/sojadryck)
- Quorn (färs, bitar, filéer)
- Bönor (alla sorter)
- Mejeriprodukter (alla)
- Quinoa
- Ägg
- Keso
- Kesella

Det finns protein i princip alla livsmedel men i olika mängd och exemplen ovanför är extra rika på protein och bra alternativ till kött.

Det är lätt att få i sig nog protein om man äter varierat och lagom.

Du behöver inte vara orolig för att få i dig för lite protein så länge som du inte har ett väldigt restriktivt intag av mat. Det är varken nyttigt eller nödvändigt att tillgodose hela sitt proteinbehov med hjälp av ost. Exempel på hur du skulle kunna tillgodose ditt proteinbehov om du vägde exempelvis 60 kilogram (pre-gravid vikt) är:

Frukost: Två deciliter vitamin D-berikad lättmjölk med en deciliter musli och två knäckebröd med bregott och två skivor ost (17% fetthalt)
Mellanmål:  En smoothie gjord på två deciliter lättmjölk, en deciliter frusna bär och en halv banan
Lunch: Köttfärssås gjord på hundra gram quornfärs stekt i rapsolja med fullkornspasta, grönsaker och ett glas apelsinjuice
Middag:  Två stycken tortilla wraps med bönröra, sallad och grönsaker

Ovan är inte förslag på en optimal dagsmeny vid graviditet utan endast ett exempel för att illustrera hur enkelt man kan få i sig tillräckligt med protein trots att man utesluter kött ur kosten. Exemplet ovan innehåller nämligen alltför lite energi, samt lite för lite av några vitaminer (framför allt vitamin D och folat) och mineralämnen (järn, selen). Äter man större portioner eller lägger in lite fler näringsrika mellanmål är detta troligtvis inte längre något problem.

Jag hoppas att jag med detta svar har stillat din oro och hjälpt dig att se hur lätt du kan tillgodose ditt proteinbehov utan att behöva äta stora mängder ost.

Besökare som läst denna artikel har också läst:
Categories: Bloggar

Måste man som legitimerad dietist följa riktlinjer?

mån, 01/09/2012 - 07:00

Hej! Funderar på att söka till dietistutbildningen. Har funderingar kring hur man ska förhålla sig till vetenskapliga studier; dietisten ska ju utgå från dessa för att ge bästa möjliga hjälp. Det diskuteras en del om huruvida det är vetenskapligt belagt att mättat fett är dåligt för hälsan eller inte och om man (de flesta människor iaf. ) mår bättre av att dra ner på kolhydrater… Om man (som jag liksom div. läkare) själv utifrån de studier som finns på området anser att det är bättre med en lågkolhydratdiet får man då förespråka det som dietist även om Livsmedelsverket inte anser detta vara rätt? Alltså, måste man gå “benhårt” på livsmedelsverket, eller får man lov att lägga till sin egen åsikt (som det nu finns grund till enligt flera vetenskapliga studier)?
Hoppas på svar! Tack på förhand//Therese

Hej Therese, trevligt att du är intresserad av nutrition och funderar på att bli dietist! Svaret nedan är från mig som individuell dietist, du kan troligtvis få ett utförligare svar från Socialstyrelsen eller Dietisternas Riksförbund.

Riktlinjer för nutritionsbehandling vid olika sjukdomstillstånd samt generella kostråd till friska för att bland annat minska risk för utveckling av sjukdom ges ut av flera vetenskapliga råd och myndigheter. Ett exempel är som du skriver Livsmedelsverkets kostråd till den friska befolkningen.

Det kan ibland vara svårt att värdera vad som är riktig behandling. Vetenskapligt baserad kunskap utgår ifrån:

  1. Mekanistiska studier (cell- och djurförsök). Styrkan med dessa är att man kan skaffa sig biologisk förståelse, svagheter är att det kan vara svårt att överföra något konkret från dessa studier till människor i en klinisk vardag.
  2. Befolkningsstudier. Styrkan med dessa är att man kan se på samband över lång tid, nackdelen är att det är svårt att isolera en eller ett par faktorer från allt annat som kan särskilja en viss befolkning.
  3. Behandlingsstudier (kliniska interventionsstudier). Styrkan med dessa är att man har god kontroll över effekt och orsak, nackdelen är att det är svårt (för att inte säga omöjligt) att genomföra dessa över en tillräckligt lång tid för att komma till konkreta slutsatser. Det går till exempel inte, av bland annat etiska och ekonomiska skäl, att göra en RCT-studie över en livstid och se vilken grupp som får bäst utkomst (RCT = randomized controlled trial, randomiserad, kontrollerad studie).

När man sammanställer vetenskapligt underlag och skapar riktlinjer utgår man i regel från dessa olika typer av studierapporter. Det som skrivs i massmedia är istället ofta resultat av enstaka studier, som i bästa fall har tolkats korrekt av journalisten, i värsta fall har journalisten inte förstått studien och istället misstolkat resultaten. När man granskar den tillgängliga litteratur som finns bör man göra detta systematiskt, det vill säga inkludera alla studier som finns som uppfyller förutbestämda kriterier på design och genomförande. Om massmedia (och hälsobloggare) rapporterade mer från systematiska översiktsartiklar hade budskapet till gemene man blivit klarare.

Bilden visar presentation av de nya norska kostråden. Foto: Helsedirektoratet (norsk myndighet) .

Det krävs kunskap inom statististik och vetenskapliga metoder samt en stor mängd arbete för att granska all tillgänglig litteratur inom ett givet område och komma till en hållbar slutsats. En sökning på Pubmed på generella nutritionsrelaterade artiklar ger till exempel cirka två miljoner svar (sökning på: diet* OR food* OR nutrition OR nutrient* OR mineral* OR vitamin* OR lipid* OR fat* OR carbohydrate* OR antioxidant*). En systematisk översikt som gavs ut år 2011 år är de Norska kostråden för att främja folkhälsan och minska risk för kroniska sjukdomar, denna tog cirka fyra år att skriva vilket säger något om tidsåtgången vid systematisk granskning av litteratur.

Det kan för den enskilde vara svårt att finna kapacitet till att på ett objektivt sätt granska samtliga studier inom ett givet ämne och komma fram till en hållbar slutsats. Vid avsaknad av objektivitet kan också den stora mängd litteratur som finns göra att man kan plocka och välja artiklar som passar de egna teserna. Väljer man studier subjektivt/osystematiskt utan kvalitetsgranskning kan man alltså finna artiklar som stödjer i stort sett vilken hypotes som helst.

Måste man gå “benhårt” på livsmedelsverket, eller får man lov att lägga till sin egen åsikt (som det nu finns grund till enl. flera vetenskapliga studier)?

Som dietist arbetar man individ- och sjukdomsanpassat, där patientens tillstånd och individuella behov är avgörande för den behandling som ges. För många sjukdomar och tillstånd finns det rekommendationer och riktlinjer som beskriver det som, med stöd i tillgänglig forskning, anses vara bäst behandling. Det är närmast att betrakta som krav för legitimerad sjukvårdspersonal att följa de senaste riktlinjerna för att säkerställa bästa möjliga vård. Livsmedelsverkets råd är dock som sagt riktat till den friska befolkningen och är därför vid flera etablerade sjukdomstillstånd inte aktuella.

Om man (som jag liksom div. läkare) själv utifrån de studier som finns på området anser att det är bättre med en lågkolhydratdiet får man då förespråka det som dietist även om Livsmedelsverket inte anser detta vara rätt?

Om man som dietist avviker från riktlinjer för behandling vid allvarliga sjukdomstillstånd finns risk för skada hos patienten. Illustration av Mikael Schneider.

I skrivande stund finns det, enligt uppgift från Socialstyrelsen, ingen dietist som någonsin blivit av med sin legitimation. Som legitimerad yrkesutövare har man ett ansvar för att den behandling som ges inte skadar patienten och legitimationen är en sorts garanti för att den behandling som ges är riktig (läs gärna mer om detta på Socialstyrelsens hemsida om legitimerade yrkesgrupper). Det innebär i korta drag att man får behålla legitimationen så länge den behandling som ges kan anses vara enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, att den inte skadar patienten.

Det är fortfarande mycket vi idag inte vet om nutrition och metabolism, tror man att nuvarande behandling kan förbättras är det en ypperlig idé att forska på detta. Forskning kan innefatta både sammanställning av tillgängliga studieresultat och genomföring av nya studier.  Är du forskningsintresserad kan nutritionistutbildningen, som är mer forskningsinriktad än dietistutbildningen, vara ett bättre alternativ. Som nutritionist jobbar man generellt inte kliniskt med patienter inom sjukvården och man har därmed på gott och ont inte heller rätt till legitimation.

Besökare som läst denna artikel har också läst:
Categories: Bloggar

Kan man äta choklad om man inte tål laktos?

fre, 01/06/2012 - 07:00

Hej
Jag skulle vilja veta om det finns något chokladgodis som man kan äta om man inte tål laktos ?

Och så skulle jag gärna vilja veta vad man ska tänka på då man köper godis om man är glutenintolerant och laktos? Som det är nu äter jag inget godis alls, vilket är nyttigt men det skadar aldrig att veta lite mera : )

Hej,

Många som är laktosintoleranta kan äta mörk choklad. Läs på ingrediensförteckningen för att se så den inte innehåller mjölkpulver. När det gäller choklad som innehåller mjölk blir det en mängdfråga, det vill säga det beror på hur känslig du är för laktos, hur mycket av sådan choklad som du kan äta.

När det gäller godis utan gluten och mjölk finns det en hel del att välja på. Men för att hitta sorterna måste man läsa ingrediensförteckningarna, och det kan kännas lite krångligt i början. Men som gluten- och laktosintolerant är detta att läsa och tyda ingrediensförteckningar A och O , det vill säga något som man måste lära sig, och sen alltid måste göra. Med tiden blir man både bra och snabb på att göra det, och det känns inte längre som ett problem.

Några godissorter som är utan gluten och mjölk enligt aktuell  information på respektive hemsida är till exempel Ahlgrens Bilar (Orginal, Däck, Sursockrade, Saltlakrits) och flera sorters godis från Malaco (till exempel Zoo, Pim Pim, Fruxo, Kick, Brio frukt, Fox och Djungelvrål). Men kom ihåg att innehåll kan förändras så det är viktigt att alltid kontrollera ingrediensförteckningen.

Besökare som läst denna artikel har också läst:
Categories: Bloggar

Hur testar man sig för matallergi?

ons, 01/04/2012 - 07:11

Hur går jag tillväga om jag vill testa om jag är överkänslig/allergisk mot diverse mat?
/Mattias

Hej Mattias,

Om du har symtom som du tror beror på att det är något i maten som du inte tål så skall du vända dig till din vårdcentral. Enklare tester kan de göra där. Vid omfattande besvär brukar de remittera patienten till en allergimottagning.

Vanligen frågar läkaren om vilka symtom du har, när du får dessa symtom, och om du själv har någon misstanke om något speciellt födoämne. Sedan kanske läkaren ställer en mängd andra frågor för att göra en bättre kartläggning, till exempel om ärftlighet för allergiska sjukdomar och andra sjukdomar, samt undersöker dig och tar lite prover.

Det finns egentligen inga symtom som är specifika för matallergi, utan kan bero på andra tillstånd eller sjukdomar också. Det finns ingen enkel testning som säkert säger om du har en matallergi eller inte, utan det är ofta en ganska långdragen utredning om man inte har en väldigt enkel och tydlig symtombild, som till exempel att man har fått en allergichock vid intag av nötter. Man kan inte testa för “allt” bara för att se om man har en allergi eller inte, eftersom allergiprover kan vara både falskt negativa och falskt positiva, och dessutom är dyra. För att kunna ställa en korrekt matallergidiagnos måste man både ha symtom av ett specifikt födoämne, bli symtomfri då födoämnet tas bort ur kosten, samt få symtom igen när födoämnet återintroduceras. I tillägg skall man helst ha specifika allergiantikroppar i blodet och/eller huden för det aktuella födoämnet också.

Men går man omkring med en odiagnosticerad matallergi eller annan födoämnesöverkänslighet så medför detta ofta en oerhört sänkt livskvalitet för den drabbade, och ökade kostnader både för individen och samhället. Så misstänker man att man kan ha en matallergi bör man absolut söka hjälp för detta, och första steget är att kontakta vårdcentralen.

Lycka till!

Besökare som läst denna artikel har också läst:
Categories: Bloggar

“Mycket läsk gör levern sjukligt fet”

tis, 01/03/2012 - 23:55

Flera dagstidningar (DN, Svd, GP, Dagen) skriver i dagarna om en studie i American Journal of Clinical Nutrition (AJCN) där man sett en ökning i mängd fett i lever och visceralt efter att ha ökat intaget av Coca Cola med en liter om dagen i sex månader.

Det ursprungliga upplägget på försöket kan läsas på Clinicaltrials.gov,  abstract (sammanfattning) av artikeln ligger fritt tillgänglig på AJCNs hemsida. I studien jämfördes fyra randomiserade grupper av överviktiga (BMI 26-40) men i övrigt friska försökspersoner som bads öka sitt intag med en liter per dag av antingen mellanmjölk, sockerfri Coca Cola sötad med aspartam, Coca Cola sötad med socker (10.6 gram/dl) och mineralvatten. Sextio personer inkluderades i studien varav 47 slutförde interventionen.

En liter Coca Cola motsvarar cirka 35 sockerbitar.

Coca Cola gruppen, som alltså ökade sitt intag av socker med drygt 100 gram per dag, fick en signifikant ökning av fett i lever, visceralt och i skelettmuskulatur jämfört med övriga grupper. De visade också en ökning i triglyceridvärden och totalkolesterol.

Samma utveckling sågs varken hos de som drack mjölk, vatten eller sockerfri läsk.

I rapporten framgår att inga signifikanta förändringar i totalt energiintag eller fördelning av makronutrienter under försöket kunde identifieras mellan någon av grupperna, bortsett från den extra mängd energi dryckerna gav. Det diskuteras dock inte vad kosten innehöll i övrigt och därmed inte om det skulle kunna finnas skillnader mellan grupperna.

Länk till originalartikeln (kräver tillgång till AJCN): Sucrose-sweetened beverages increase fat storage in the liver, muscle, and visceral fat depot: a 6-mo randomized intervention study.

 

Besökare som läst denna artikel har också läst:
Categories: Bloggar

Mjölk- och veteallergi hos min 3 åring?

tis, 01/03/2012 - 07:07
Hej!

Min treåriga pojke har fått diagnosen mjölk- och veteallergi genom blodprov, något jag tycker är väldigt konstigt eftersom symptom såsom magont, diarre, och viktnedgång har han aldrig haft! Vi fick blodproven tagna i samband med att han sväller upp i ansikte och får utslag på kroppen under sensommaren och hösten. Det jag undrar över är om dom symptomen kan komma av att han har mjölk- och vete allergi? Vi har också fått veta att han har björkpollenallergi och allergi mot hasselnöt.

Tacksam för svar!

 

Hej,

Ja, ansiktssvullnad och utslag på kroppen kan förekomma vid allergi mot mjölk och vete. Men den viktiga frågan att ställa sig här är om din son blir symtomfri på mjölk- och vetefri kost, och om symtomen återkommer om han får i sig mjölk och/eller vete?

Blodprover för allergiantikroppar mot olika ämnen är inte 100 procent säkra. De kan vara såväl falskt positiva som falskt negativa. Oavsett allergitesternas svar är det viktiga för en korrekt diagnos att man får symtom av det aktuella ämnet, och att man blir symtomfri då ämnet undviks. Vid återintroduktion av de ämnen som tagits bort ur kosten skall symtomen komma tillbaka.

Om din son endast får ansiktssvullnad och utslag på kroppen under sensommaren och hösten är det inte troligt att det är mjölk och vete som ger besvären, eftersom han högst troligen äter lika mycket mjölk och vete året runt.

Om du misstror diagnosen så ta upp detta med din sons läkare och förklara varför du är tveksam till om det stämmer. Kanske kan du be läkaren testa din son för andra pollenallergier, till exempel gråbo som blommar och ger besvär på sensommaren.

Lycka till!

Besökare som läst denna artikel har också läst:
Categories: Bloggar

Ont i magen även med laktosfri kost, vad ska jag göra?

tis, 01/03/2012 - 07:00
Hej!

Fick för två år sedan reda på att jag är laktosintolerant (sedan födseln). Har alltid haft ont i magen men det har ökat de senaste åren. Äter laktosfri kost, tar dagligen Prolaktas men har ändå ont i magen. Har slopat även mjölkproteinet sedan tio dagar. Blev bättre efter sex dagar men smärtorna kom tillbaka igår i samband med måltid bestående av ugnsbakad lax, varm bladspenat med Oatly iMat, cocktailtomater och mathavre. Smärtan är fortfarande kvar. Det är jobbigt att alltid ha ont i magen, vara uppblåst och svullen om både magen och i hela kroppen, försöker äta sunt med mycket fibrer, färska grönsaker o frukt varje dag, minimerar brödet, pastan, riset och potatisen. Motionerar dagligen. Vad ska jag göra?

Mvh

 

Hej,

Det kan finnas många olika orsaker till dina magsmärtor. Det är inte omöjligt att det beror på något du äter, men det behöver inte vara det. Min rekommendation är att du vänder dig till din vårdcentral för att utreda dina magsmärtor.

Besökare som läst denna artikel har också läst:
Categories: Bloggar

Hur testar man överkänslighet mot gluten, laktos och ägg?

ons, 12/14/2011 - 16:45

Hej!

Jag undrar hur man bäst testar mot allergi/överkänslighet mot gluten, laktos, och ägg. Ska man testa själv hemma på något sätt eller ska man kontakta vårdcentral/dietist, eller hur ska man göra?

Mvh

 

Hej,

Bilden visar biopsiresultat från tunntarm vid celiaki.

För det mesta är det bäst att vända sig till sin vårdcentral om man misstänker att man inte tål något basfödoämne i maten såsom spannmål, mjölk eller ägg. Dessa är viktiga källor till energi och näringsämnen, och det finns risk att kosten blir bristfällig om de utesluts ur kosten under längre tid. Risken med att experimentera hemma är att man felaktigt kan komma fram till att man är överkänslig mot vissa födoämnen som man sedan utesluter helt i onödan. När det gäller barn bör misstänkt födoämnesöverkänslighet alltid utredas av läkare.

När det gäller gluten är det extra viktigt att inte experimentera med kosten på egen hand, eftersom det inte går att ställa diagnosen celiaki (glutenintolerans) om man redan börjat äta glutenfritt. För att testa för celiaki tas i första hand ett blodprov. Utifrån svaret på blodprovet, symtom och ärftlighet bedöms sedan om man skall gå vidare med en tunntarmsbiopsi. Eftersom celiaki är livslångt är det viktigt att få korrekt diagnos.

Laktosintolerans innebär att man får symtom av mjölksocker till följd av svårigheter med att bryta ned detta ämne i tarmen. Det finns olika sätt att testa detta. Ofta testas det idag med blodprov, men på vissa ställen använder de sig fortfarande av så kallad laktosbelastning. Det innebär att man får dricka en laktoslösning och så kontrollerar man blodsockernivån med ett bestämt intervall under de följande timmarna. Ibland nöjer man sig med att se om patienten blir bättre i sina symtom genom att undvika att dricka mjölk under ett par veckor. Om vanliga mjölkprodukter ersätts med laktosfria alternativ så bibehålls kostens näringsinnehåll. Om man börjar undvika mjölkprodukter utan att ersätta dem med likvärdiga alternativ finns risk för att kosten blir bristfällig när det gäller energi och/eller vissa näringsämnen. Känsligheten för laktos varierar från individ till individ, och kan ibland även variera under livets gång.

Allergi mot ägg utreds vanligen genom pricktest på huden och/eller blodprov. Äggallergi kan vara lindrig, men den kan också vara mycket allvarlig. Den behöver dock inte vara livslång. Många utvecklar tolerans.

Om du är vuxen, har relativt lindriga symtom som du tror kan bero på laktos eller ägg, och är frisk i övrigt, så kan du möjligen testa lite hemma innan du söker läkare. Prova då att undvika laktos och ägg i en vecka för att se om symtomen försvinner. Tänk på att läsa alla ingrediensförteckningar eftersom laktos och ägg kan finnas i många produkter. Om du blir bra från dina symtom så testar du sedan att dricka ett glas mjölk. Om det går bra så öka mängden laktos i din mat successivt under några dagar tills du äter som vanligt igen. Laktosintolerans är ofta en mängdfråga. För att prova in ägg så ät helt enkelt ett ägg när du är symtomfri, och notera om du reagerar.

Observera att man inte bör testa hemma på detta sättet om man misstänker att symtomen kan bli allvarliga.

Besökare som läst denna artikel har också läst:
Categories: Bloggar

Korsreaktion mot avokado vid björkpollenallergi?

sön, 12/11/2011 - 06:31
Jag är allergisk mot fisk, björkpollen medmera och undrar om avokado korsreagerar med björkpollen?

 

Nej, man har inte sett någon korsreaktion mellan björkpollen och avokado. Däremot kan enstaka personer med latexallergi korsreagera mot avokado.

Att det finns visat korsreaktioner mellan till exempel björkpollen och vissa frukter betyder inte att alla med björkpollenallergi verkligen får symtom av dessa. Det är högst individuellt. Många personer med björkpollenallergi korsreagerar inte mot något födoämne alls. Graden av korsreaktion kan också variera under livets gång.

 

Besökare som läst denna artikel har också läst:
Categories: Bloggar

Kan laktos förstöras vid kokning?

sön, 12/11/2011 - 06:20
Hej hej!

Jag undrar om man använder vanlig mjölk i matlagning och låter maten koka en stund, försvinner laktosen då?

Mvh Pia

 

Hej Pia,

Nej, laktos förstörs inte om du kokar mjölken först. Men många som är laktosintoleranta tål lite mjölk i matlagningen även om de inte klarar att dricka ett helt glas mjölk utan att få symtom. Känsligheten för laktos är individuell så man får prova sig fram för att se vilka mängder man tål. I matlagningen späds ju mjölken ut med en massa andra ingredienser, och hur mycket mjölk det blir i matportionen varierar från maträtt till maträtt. Men det kan också finnas laktos tillsatt i olika halvfabrikat som man kanske använder i matlagningen så det är viktigt att läsa ingrediensförteckningen på allt man använder så att man får en uppfattning om det. Till exempel är det lätt att missa att vissa redningar innehåller laktos.

Besökare som läst denna artikel har också läst:
Categories: Bloggar

Allergi mot citrusfrukter?

ons, 12/07/2011 - 07:09

Hejsan,

Vet inte om du kan svara på det här, men jag har sedan någon månad tillbaka fått röda, kliande utslag på läpparna i samband med att jag ätit/druckit något med citrus. Kan detta vara en allergisk reaktion?

 

Hej,

Citrusfrukter innehåller starka irritanter och kan orsaka många olika symtom

Det är ovanligt med allergi mot citrus, men det förekommer. Vanligare är att man får röda kliande utslag runt munnen av citrus på grund av ämnen i citrusfrukterna som kan verka irriterande på huden. Oavsett orsaken så är det bara genom att undvika citrus som du slipper utslagen och klådan. Besvär av citrus kan försvinna av sig själv efter en tid, så det här behöver inte betyda att du aldrig kan äta citrus igen.  Möjligen kan du ha viss lindring av receptfria antihistaminer som du kan köpa på till exempel apotek.

Om det är viktigt för dig att veta om det är en allergi eller inte så kan du söka läkare. Det är dock inte säkert att läkaren vill ta dyra prover för att klarlägga detta eftersom symtomen är lindriga och enkla att undvika. Går du till en privat läkare kan du nog få ta proverna eftersom du då betalar för dem själv. Tilläggas bör att dessa allergiprover inte är 100 procent säkra.

Besökare som läst denna artikel har också läst:
Categories: Bloggar