Varför lyssna på dietister vid övervikt?

Dieter och råd om hur man går ned i vikt tar upp en stor del av medias utrymme. Med tanke på att 2,5 miljoner svenskar är överviktiga och de negativa hälsoeffekterna av detta gör sig alltmer påtagliga är detta kanske inte så konstigt. Men vad är det egentligen för råd – och rådgivare!- man lyfter fram?

Många har svårt att hitta ett enkelt sätt att gå ned i vikt på som kan anpassas till deras vardag. Detta leder till att många provar olika mer eller mindre extrema bantningsdieter som ger ett snabbt viktras men som i det långa loppet är svåra att upprätthålla. Atkins, GI-metoden, lågkolhydratskost, stenålderskost, Montignac och diverse pulverdieter är exempel på olika dieter som säger sig ha lösningen på fetmaproblematiken men som få verkligen klarar av att följa.

Att gå ned i vikt handlar inte bara om att snabbt bli av med kilon, det handlar om att på ett hälsosamt sätt förändra sin livsstil. Detta glöms ofta bort i bantningshysterin. Istället för att låta löpsedlarna bestå av råd från utbildade akademiker inom näringslära och kostrådgivning, exempelvis dietister som baserar sina kostråd på vetenskap och beprövad erfarenhet, så låter man självutnämnda ”kostexperter” eller lekmän ta plats i media. Dessa uppmanar folk att följa deras egna råd, som ofta saknar stöd av välgjorda studier, med motiveringen att det funkade för dem själva. Att en sådan diet kanske är ohälsosam i det långa loppet eller att den går emot vad man i dagsläget vet om ämnesomsättning och näringsfysiologi, det spelar tydligen mindre roll. Media har klart tagit dessa alternativa tyckares parti och ifrågasätter de välgrundade råd som finns utan att lägga fram studier som visar på annat.

Idag är lågkolhydratskost ett hett ämne där kolhydraterna utpekas som källan till övervikt, diabetes, hjärt- och kärlsjukdom mm medan animaliskt fett nästan enbart är av godo. Detta är en onyanserad och förenklad bild av överviktsproblematiken som saknar fäste i vetenskapen. Om kolhydrater gör oss överviktiga och sjuka, hur kommer det sig att idrottare som äter stora mängder kolhydrater håller sig friska och i form? Att överkonsumtion av fet mat inte är nyttigt är dessutom tonganerna, världens näst fetaste befolkning, ett alltför tydligt exempel på. På Tongaöarna i Söderhavet har en alltmer stillasittande livsstil, i kombination med feta köttprodukter, snabbmat och ett oproportionerligt högt energiintag, lett till övervikt och ohälsa. Detta stämmer överens med vad vetenskapen säger, nämligen att det är ett för högt energiintag, i kombination med för lite fysisk aktivitet, som gör oss sjuka och inte en viss livsmedelsgrupp. Både kolhydrater, fett och protein behövs för att vi ska må bra, dock i rätt proportioner. Den fördelningen måste grunda sig på solid forskning och inte tyckande.

Allmänna kostråd måste alltså grunda sig på vetenskap och beprövad erfarenhet. Givetvis ska man kunna ifrågasätta gällande råd men då bör åsikterna vara väl underbyggda och man bör undvika att komma med påståenden som saknar reell vetenskaplig evidens. Att en diet fungerat i en viss situation vid en viss tidpunkt räcker inte som argument för att ändra kostråden, då det inte säger någonting om effekterna eller riskerna på lång sikt. Innan det kan hända måste flertalet välgjorda vetenskapliga långtidsstudier genomföras som visar på något annat än det som gäller i dagsläget. Låt därför de som är akademiskt utbildade och erfarna inom området uttala sig och ta plats i media!

Artikeln är skriven av: Patrik Hansson, Dietiststudent på Göteborgs universitet samt ledamot i Naturvetarnas Studentråd.